Denna intressanta video tar upp hur större eller mindre delar av en domedagspsalm från 1200-talet dyker upp snart sagt överallt.
Den lär vara skriven av Thomas av Celano och är en varning för Guds dom över mänskligheten.
Den började efter ett tag spridas bortom de kyrkliga kretsarna. Många klassiska kompositörer integrerade melodin i sin musik, och senare har oerhört många filmer använt sig av den.
Den som kollar länken ovan kan där ta del av många exempel.
Själv läste jag texten till den svenska versionen av sången innan jag hörde melodin. Någon gång i 8- eller 9-årsåldern stötte jag på den när jag tittade igenom psalmboken.
Jag läste framförallt de två första verserna.
"Vredens stora dag är nära, elden då skall allt förtära, så var siarsångens lära.
Hela värden skräckbetagen, skåda skall de stränga dragen, hos sin domare den dagen".
Jag hajade till. Och upplevde en känsla av skräckblandad fascination.
Att jag fick känslor av skräck är ju inte så underligt, med tanke på textens karaktär.
Men samtidigt blev jag fascinerad. Det här var ingen vanlig snäll psalm som talade om att Gud är god, eller att Jesus älskar barn. Det här var blodigt allvar.
Svavelosande sådant.
Fascinationen hade i viss mån också en positiv underström. Jag hade själv en stark känsla i magtrakten av att vissa människor begår illdåd och aldrig ställs till svars för dessa. Och kände att det kändes bra om det ändå fanns någon rättvisa någon annanstans...
Då hade jag som sagt inte hört melodin. Den kanske första gången jag hörde den var när jag såg filmen "The Shining" 1980. Jag vet inte om jag då fattade att det nästan helt följde melodin till Dies Irae, men om jag inte visste det har jag ändå en känsla av att jag anade det.
Här kan man konkret se och höra av hur den ingår i öppningsscenerna i The Shining. Jag nästan ryser när jag ser och hör det - för första gången sedan hösten 1980.
Hela sången, plus den svenska översättningen av texten, kan ses och höras här.
Thomas av Celano