/Från min huvudblogg 20 december 2020/
Jag brukar alltid
kolla vad som låg på topplistorna för exakt femtio år sedan för att
kunna lägga ut dem på Facebook. Både på min tidslinje och på en speciell
nostalgisida.
Så igår, dvs lördag, kollade jag Tio i Topp för den 19 december 1970. Och upptäckte "What have they done to my song, ma", med the New Seekers. Som kan höras här . Vid lite närmare koll såg jag att den först hade skrivits och spelats av sångerskan Melanie Safka..
Men först kopplar jag inte vad det är. Jag tänker på en annan sång "What have they done to the rain?" som var en varning för kärnvapenkrig.
Men mina associationer till just titeln "What have they done to my song, ma" blir nu känslor av obehag, olust.
Men sedan letar jag reda på sången på YouTube . och förstår då vad obehaget kommer från. Och varför jag inte tänkt en tanke på den på nästan femtio år. Medan jag annars brukar då och då tänka på de sånger från den tiden som gjort intryck på mig.
Den här sången gjorde stort intryck på mig, men det intrycket var ångestfullt. Därför tycker jag först att jag inte känner igen den.
Det kallas ju bortträngning, och det är ju det som inte finns. Fast det finns. I högsta grad finns....
I sången frågar en flicka (ja texten skapade då för mig intrycket av att hon är ung "flicka" snarare än "kvinna", bland annat eftersom de förtvivlade frågorna ställs till mamman) vad "de" har gjort med hennes sång, som var det enda hon i alla fall kunde göra rätt till hälften. Sången har vänts upp och ner och slängts i en plastpåse.
Hon frågar också vad "de" har gjort med hennes hjärna.
Att denna sång väckte ångest hos mig var ingen tillfällighet. Och att den gjorde det just då var heller ingen tillfällighet.
Oavsett vilken betydelse texten hade för Melanie, som ju skrev den , fick den en egen betydelse för mig. Som var så olustig att den försvann från medvetandet, och att jag nu först inte förstod vad det var för något.
Bilden nedan: Melanie Safka.
